Mitt liv har mer eller mindre alltid rullat på i all hast, som alla andras trodde jag. Men man kan hantera den där hasten på olika sätt. Jag kör på - hela tiden - utan att tänka efter - utan att stanna upp och fundera över vad som är viktigast.
Nu med hjälp av andra har jag med små steg börjat gå mot att tänka - Vad är viktigast för MIG?
Jag gillar att skriva, men det kommer inte komma inlägg här varje dag utan när jag känner för det. Som nu, nu vill jag säga att jag lever. Jag tar mig framåt!
//U
Jag har förstått att något hänt dig eftersom du verkligen inte synts till varken här eller på fb. Skönt att du har funnit ro och hoppas du är mer ego och tänker på dig själv. Skönt att du är tillbaka men ta nu det lugnt
SvaraRadera